Känslig. Ett ord som hos vissa människor väcker negativa associationer och hos andra personer positiva känslor. Man kan se känsligheten som både en enorm styrka eller välja att känna att det är en svaghet.
Jag har alltid vetat om att jag är känslig. Det hör visst ihop med det kreativa, skapande och lyhörda. Nu har jag även läst en väldigt fin artikel om känslighet (Voi hyvin 3/2014/ 'Herkempi näkee enemmän'). Och fått nya insikter. Diskuterat med en annan känslig person, en fin vän. Bekräftat vad jag alltid vetat.
Jag hör då absolut till dem som anser att min känslighet är något positivt. Tidvis väldigt jobbig men enbart positivt. Jag har lärt mig att leva med känsligheten. Lärt mig att sortera vad jag upplever, att fundera mycket. Att lyssna, både på andra men också på mig själv.
Utan känsligheten skulle jag inte vara den jag är. Jag skulle inte uppleva världen som jag gör eller få de intryck jag får. Vara hel.
Jag vet att min känslighet är något som gått i arv. Något som jag fått med mig av båda sidorna av min släkt. Är tacksam för mina känsliga gener.
Sensitive. A word that can be interpreted both in a positive and in a negative way. A word that often awake strong feelings.
I have always known I'm sensitive. Come from a family with a lot of sensitive people. It's a part of the creativity and the strong urge to create in me. So I'm told.
I read a very good article about sensitivity the other day. Discussed this with another sensitive person, a good friend. Learned more.
For me my sensitivity is only a positive thing. Very hard from time to time, but good. I learned to live with the sensitivity. Learned to sort my impressions, to think a lot. To listen, both to others but also to myself.
Without my sensitivity I wouldn't be me. I wouldn't see the world as I see it. Be whole. I'm very thankful for my sensitive genes.
